Hepatit B

Hepatit B är en virussjukdom som orsakar en inflammation i levern. Viruset hittas såväl i levern som i blodet och andra kroppsvätskor, vilket gör att smittan kan överföras via blodet men även via sexuella kontakter. Det räcker att man får i sig mycket små mängder av smittbärande vätska för att man ska riskera en infektion, till exempel genom att man sticker sig på en spruta som har använts av en smittad individ.

Inkubationstiden för hepatit B är relativt lång. Det kan dröja två till sex månader innan man får symptom. Själv kan man vara smittsam upp till sex veckor innan man själv känner sig sjuk och kan fortsätta vara smittbärare tre till sex månader efter att man känner sig frisk igen. Det är därför viktigt att fortsatt ta blodprover om man har smittats för att inte utsätta andra för fara.

De flesta som får hepatit B blir friska, men vissa individer får så kallad kronisk hepatit B som sitter i resten av livet. Har man denna form av hepatit bör man vara uppmärksam på smittorisken (till exempel genom att alltid skydda sin partner vid sex) samt vara försiktig med att dricka alkohol.

Små barn (under 5 år) som får hepatit B får sällan några symptom och det är bara omkring hälften av de vuxna som drabbas av hepatit B som får symptomen. Det gör att man kan sprida smittan utan att vara medveten om att man bär på den.

Man kan bara få hepatit B en gång i livet. Däremot kan du fortfarande få andra typer av hepatit, trots att du har eller har haft denna sjukdom.

Symptom vid hepatit B

Dessa är de vanligaste symptomen vid hepatit B. Dock så drabbas inte alla av dessa (se ovan):

Influensaliknande symptom med huvudvärk, ledvärk och annan verk i kroppen samt feber och trötthet.
Bristande aptit och illamående, i vissa fall kräkning.
Ögonvitorna och huden blir gulaktiga (därav sjukdomens äldre namn: gulsot).

Inflammationen i levern gör att dess förmåga att bryta ner vissa ämnen försämras. Bland annat så kan du bli mycket känslig för vissa mediciner samt tåla mindre mängder alkohol än tidigare. Den gulaktiga färgen hos huden och ögonvitorna orsakas av det gulfärgade ämnet bilirubin då levern inte längre klarar av att rensa ut det ur kroppen.

Den som drabbas av kronisk hepatit B kan leda till permanenta skador på levern såsom ärrbildning och skrumplever. Det finns även en ökad risk för levercancer hos dessa patienter. Det är därför viktigt med regelbundna provtagningar för att kunna sätta in behandling i tid.

Behandling av hepatit B

Då hepatit B är en smittsam sjukdom som räknas som allmänfarlig bör du alltid kontakta en vårdcentral eller en infektionsmottagning om du misstänker att du har fått denna sjukdom eller kan ha utsatts för smitta. Här genomgår du en undersökning med blodprover för att bekräfta eller dementera att du har drabbats av just hepatit B.

Hepatit B kräver i normalfallet ingen behandling utan läker ut av sig själv. Givetvis bör du söka vård om din feber eller dina smärtor är mycket svåra så att du kan få lindring.

Så sprids smittan

Blod och andra kroppsvätskor är bärare av hepatit B-viruset. Du kan till exempel smittas om du får blod på skadad hud eller dina slemhinnor. Ett stick på en infekterad spruta kan också räcka för att smittan skall överföras. Delning av sprutor bland narkomaner är en vanlig smittkälla. Hepatit B smittar även sexuellt och just sexuella kontakter hör till de vanligaste smittvägarna. Omkring 25% av dem som kommer i kontakt med smittan får sjukdomen. Det förekommer också att mödrar överför sjukdomen till sitt barn vid förlossning.

Så undviker du smitta

Det bästa skyddet mot att drabbas av hepatit B är vaccinering. Detta erbjuds till dig som lever eller arbetar i en miljö där denna sjukdom är vanlig, till exempel inom vården. Om du ska besöka ett land där hepatit B är vanligt rekommenderas även där vaccinering.

Kontakta alltid vården snarast möjligt om du misstänker att du har utsatts för smitta. Så kan en eventuell infektion stoppas om du får vaccin inom 24 timmar.

Förhållningsregler om du är smittad

Du måste alltid tala om för vårdpersonal att du är smittad
Om någon kommer i kontakt med ditt blod måste du informera dem om att du är smittad för att personen ska kunna uppsöka vård och få vaccin
Vid sexuella kontakter måste du informera om att du har hepatit B. Vid sex med personer som inte är immuna (vaccinerade eller själva har haft hepatit B) måste kondom användas.
Dela aldrig tandborste, rakhyvel och andra liknande hygienartiklar som kan ge upphov till blödning med andra.
Du bör inte tatuera dig eller utföra piercing. Om du ändå önskar göra detta måste du informera personen som tatuerar eller piercar att du har hepatit B.
Sätt alltid plåster på sår – även mycket små sådana – för att inte riskera att utsätta andra för smitta.
Bindor, tamponger eller andra föremål med blod på måste förpackas noga innan de slängs.
Du får inte donera blod, sperma eller organ om du har hepatit B.
Om du tar narkotika måste du vara noga med att inte dela sprutor, nålar eller blandningskoppar med andra.

Även om du inte längre har symtom kan du fortfarande vara smittsam. Först efter att en läkare har friskrivit dig kan du börja leva som vanligt igen. Dock får du inte donera blod eller sperma även om du är friskförklarad.

Du måste alltid komma på de återbesök som du blir kallad till för kontroll.

Så lindrar du symtomen

Om du insjuknar i hepatit B bör du ta väl hand om dig själv och få gott om vila. Om du är mycket trött och orkeslös kan du behöva sjukskrivas, från några dagar upp till flera veckor.

Då hepatit B påverkar levern bör du äta mager kost för att den ska få en chans att återhämta sig. Likaså bör du undvika alkohol, läkemedel med paracetamol och helst även undvika att ta p-piller.
Om du har svåra smärtor eller klåda är det bäst att du vänder dig till läkare för att få passande läkemedel utskrivna. I övrigt brukar man låta hepatit B läka ut av sig själv.